(May 8, 1835 - August 21, 1910) was a Hungarian Romantic painter of historical themes. "The Discovery of Louis II's Dead Body", "Women of Eger", "Battle of Mohe - s", "Ladislas V" are among the most important of his historical paintings. Szekely is also known for his many murals.   Related Paintings of Bertalan Szekely :. | Discovery of the Body of King Louis the Second | Boy with Bread and Butter | Farewell of Imre Thokoly | Thokoly | Knight from the period of Louis XIV |
Related Artists:
Noel Halle
Noël Halle (2 September 1711, Paris - 5 June 1781, Paris) was a French painter, draftsman and printmaker. He was born into a family of artists, the son of Claude-Guy Halle. Halle took the Prix de Rome in 1736. Among his works are Ancient Rome-related The Death of Seneca, Cornelia, Mother of the Gracchi and The Justice of Trajan.
Ludovico Mazzolino
(1480 - c. 1528) - also known as Mazzolini da Ferrara, Lodovico Ferraresa, and Il Ferrarese - was an Italian Renaissance painter active in Ferrara and Bologna. He was born and died in Ferrara. He appears to have studied under such as Lorenzo Costa, who also trained Dosso Dossi and Cosimo Tura, and came under the influence of Ercole Roberti. In 1521 he married Giovanna, the daughter of Bartolomeo Vacchi, a Venetian painter. Much of his work was commissioned by the duke Ercole I d'Este from Ferrara. Mazzolino was influenced by il Garofalo and Boccaccino. He is known for devotional cabinet pictures, in a style somewhat regressive, or primitive, relative to the modern classicism then emerging. For example, his Massacre canvas has a turbulent and cartoonish crowding. The exact date, or even year, of his death is not known, but he died during a plague which devastated the area.
k. e. jansson
Karl Emanuel Jansson, född 7 juli 1846 i Finström, Åland, död 1 juni 1874 i Jomala, var en åländsk konstnär. Han var näst äldst av sju syskon. Han far, Jan Jansson, var en bonde i Pålsböle. Sina konstnärliga inspiration fick han av sockenmålaren G Kjellgren, vid sex-sju års ålder, när han där lärde sig att läsa och skriva. Efter avlutad skolgång sattes han i skomakarlära. Efter ett år drogs han till Kjellgren och fungerade som hans hjälpreda. Kyrkoherden Frans von Knorring såg i slutet av 1859 några av hans teckningar. Han sände några till Finska Konstföreningens direktion och lovordade Karl. Förening gav ett bidrag för att kunna studera vid Finska Konstföreningens ritskola i Åbo, under ledning av Robert Wilhelm Ekman. Av Ekman fick han husrum, rit- och målningsmaterial och en hel del extra undervisning. Karl gjorde stora framsteg under de 2 åren han målade med Ekman. Jansson flyttade hösten 1862 till Stockholm, för att kunna utvecklas mer som artist, och inskrevs som elev vid Kongl. Akademin för de fria konsterna. Han tog anatomiexamen 1863. Han levde under svåra ekonomiska förhållanden och hade svårt att sälja sina verk. Jansson fick hård kritik för de målningar han sände hem, exempelvis, Babian ätande en råtta, och konstföreningen betraktade dem med avsky. Han började då kritisera sig själv allt mer och mer, och den inställningen behöll han. Han fick inte den uppmärksammad han behövde. Tavlan Den förlorade sonens återkomst, belönades med ett pris. Han avslutade sin utbildning vid akademien 1867 med mycket beröm. Jansson lyckades utverka statsstöd för studier i Dusseldorf och reste dit på hösten 1868. Han åkte hem igen sommaren 1870 och tillbringade ett år på Åland innan han återvände till Dusseldorf. Han var nu märkt av en tilltagande lungsjukdom. De sista verk han fullbordade var Talmannen och En slant i håven. För att lindra sin sjukdom reste han till Rom i mars 1872. Efter några månader åkte han runt till olika kurorter (Davos, Meran) men inget förbättrade hans tillstånd. Efter en liten tid i D??sseldorf kom han hem till Åland sensommaren 1873. Karl flyttade in på Jomala gård, där lagman Lönnblad och hans fru tog hand om honom. Han målade några verk, vilka blev ofullbordade. På dödsbädden fick han veta att han belönats på världsutställningen i Wien för sina konstverk Klöveress och Talmannen, samt att han blivit medlem i konstakademin i Sankt Petersburg. Han dog 1 juni 1874, inte ens fylld 28 år.